I tider av upprustning och krigsförberedelser förändras offentligheten. Nyhetsförmedling, opinionsbildning och politisk mobilisering blir svårare att skilja åt när gränsen mellan information, beredskap och psykologisk påverkan blir mindre tydlig. I forskningen används begreppet securitization, på svenska ofta ”säkerhetisering”, för att beskriva hur frågor definieras som existentiella säkerhetshot. När det sker blir extraordinära åtgärder lättare att motivera, samtidigt som utrymmet för kritisk granskning krymper. Positioner som tidigare sågs som legitima bidrag till debatten kan då omdefinieras som oansvariga, illojala eller farliga. I tider av upprustning, krigsförberedelser och krig riskerar massmediernas roll som oberoende granskare att försvagas och förskjutas i riktning mot att medierna själva blir en del av den politiska mobiliseringen (Carruthers 2011).
I den klassiska Köpenhamnsskolan (Buzan, Wæver & de Wilde 1998) förstås securitization som en rörelse där en politisk aktör pekar ut ett existentiellt hot, en relevant publik accepterar denna problemformulering och därigenom öppnas utrymme för extraordinära åtgärder. Senare utvecklingar av teorin betonar att detta ofta utvecklas till en cyklisk och publikberoende process (Balzacq 2005, 2011). Inledande säkerhetiseringsmanövrer, till exempel formuleringar där terrorism, invandring eller desinformation framställs som hot mot nationens överlevnad, får gensvar från väljare, medier, partier och institutioner som börjar tala om frågan i säkerhetstermer och kräver att ”något radikalt måste göras”. Detta öppnar för nya lagar, särskilda myndigheter, omprioriteringar inom polis och underrättelsetjänst och utbyggda kontroll- och övervakningssystem. De nya institutionerna producerar i sin tur rapporter, statistik och kampanjer som bekräftar hotbilden och legitimerar ytterligare skärpningar. Publiken blir därmed medskapande. Genom sitt stöd bidrar publiken till att skapa organisatoriska strukturer som gör det svårt att senare avdramatisera frågan och återföra den till öppen politisk prövning.
Balzacq, T. (2005) ‘The three faces of securitization: Political agency, audience and context’, European Journal of International Relations, 11(2), ss. 171–201.
Balzacq, T. (red.) (2011) Securitization Theory: How Security Problems Emerge and Dissolve. London: Routledge.
Buzan, B., Wæver, O. och de Wilde, J. (1998) Security: A New Framework for Analysis. Boulder, CO: Lynne Rienner.
Carruthers, S.L. (2011) The Media at War: Communication and Conflict in the Modern Age. 2 uppl. Basingstoke: Palgrave Macmillan.