Framtidens stadstrafik – en disruptiv innovation

Med den mognade tredje industriella revolutionen – ubiquitious mobile computing – har helt nya förutsättningar skapats för att koordinera eller orkestrera beslut om och faktiska förflyttningar i rummet. Särskilt stor betydelse har detta i större städer med ömsevis köbildning och sammanbrott i trafiken, ömsevis enormt stor outnyttjad kapacitet.

Inlägg

Förhistoria

Arbeten som lett fram till den digitala plattformen som lösning av stadstrafikens problem.

Bilen som första stadsmakt, i Miljö, Media, Makt, Maktutredningen 1990.
Här kommer information om detta bidrag till den stora maktutredningen.

Lean transportation, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier 1996.
Här kommer information om rapporten som hämtar uppslag från den stora Lean Production-rörelsen.

Infrasystemens dynamik – om sociotekniska förändringsprocesser och hållbar utveckling, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier 2000. Tillsammans med Daniel Jonsson, med flera.
Här kommer information om rapporten som bygger på teorier om stora socio-tekniska system.

City – Drömmen om ett nytt hjärta, Stockholmia förlag 2001.

Makten över stadstrafiken – system, institutioner, sociala dilemman. Ansökning till FORMAS 2003. Tillsammans med Arne Kaijser med flera.

Bilder av framtidsstaden – tid och rum för hållbar utveckling, Symposium 2007. Tillsammans med Mattias Höjer och Ronny Pettersson.

Stockholmsparkering – mellan allas nytta och individuellt förtret, Stockholmia förlag 2007. Tillsammans med Olle Hagman och Per Lundin.

Stockholmsförsöket – en osannolik historia, Stockholmia förlag 2008. Tillsammans med Karolina Isaksson.

Transformative change in urban transport – the role of political leadership, underlag till Volvostiftelsen VREF 2011.

Projektet Travel planner for sustainable cities (TRACS), KTH 2010–2013. Tillsammans med Arne Kaijser, Mattias Höjer med flera.

Genombrott

Det tankemässiga genombrottet skedde tidigt hösten 2012. Genom den massiva spridningen av mobiltelefoner och annan mobil utrustning (ubuiqtious mobile computing) har det för första gången blivit möjligt att i realtid påverka tillströmningen till det trängselkänsliga gatu- och vägsystemet till rimliga transaktionskostnader.

Genom att i realtid avläsa hur trafikanternas mobiltelefoner rör sig och kombinera dessa data med historiska observationer över variationer i trafiken, är det också möjligt att göra korttidsprognoser över belastningen på olika vägsträckor och gatuavsnitt.

På sätt som liknar de metoder som kommit till användning i många typer av digitalt buren tjänsteproduktion skulle det vara möjligt att för den som äger/kontrollerar trafikinfrastrukturen – gator, vägar, spår, parkeringsplatser och kollektivtrafiken – att med hjälp av dynamisk prissättning i realtid, under hänsynstagande till trängsel och miljöpåverkan, ändra justera trafikanternas beslutssituation vad gäller avresetid, färdväg och färdsätt.

Genom ett radikalt mycket bättre utnyttjande av infrastrukturen kan behovet av att bygga ut densamma radikalt minskas. Med minskade köer kan individuella restidsprognoser göras med ökad precision. Detta öppnar för möjligheten till en radikal kvalitetsförbättring av resor och transporter som en tjänst, med förhandsbokning och -betalning, guidning under resor och transporter med alla färdmedel och till och med en automatisk resegaranti som faller ut om tjänsten inte levereras enligt överenskommelse (till exempel vid för sen ankomst).

På en öppen digital plattform där dessa typer av grundtjänster erbjuds kan också samåkning stimuleras, alternativ att tillgodose behov och önskningar utan att resa eller transportera samt en rad tjänster utvecklade av tredjepartsaktörer erbjudas.

En viktig inspiration vid konstruktionen av denna vision för den framtida stadstrafik har tjänstedesigntänkandet varit, liksom hur olika affärsmodeller och kombinationstjänster utvecklats på olika digitala plattformar av typen många-till-många. Engagemanget i arbetet har sin grund i en önskan att bidra till lösningen av klimatfrågan och andra miljöhot, samt en önskan om trafikrättvisa och en stad som är till för alla.

De största hindren för ett genomförande är de invanda tankemönstren som härskar på det trafikpolitiska området samt svårigheterna att samarbeta mellan myndigheter på olika nivåer och med olika avgränsade ansvarsområden. Ett motstånd kan också registreras från inflytelserika intressenter som önskar köra vidare i gamla hjulspår. Det tekniska problemen är utmanande, men möjliga att lösa.

Projekt [länk till dessa]

Publiceringar

2012

Stadstrafiken är en usel tjänst: Så löser vi problemen! i Stockholm on the move, Utställningskatalog, Färgfabriken.

Så kan informationssamhällets landvinningar lösa stadstrafikens problem, Plan.

2013

Integrerat informations- och betalsystem för all stadstrafik (I2PSUT) – en institutionell innovation. Ansökan till VINNOVA. Huvudsökande Mattias Höjer.

Så kan it bota Stockholms trafikinfarkt, reportage i Computer Sweden den 13 november.

Ny tunnelbana klarar inte Stockholmstrafiken, Dagens Samhälle den 15 november.

Den ineffektiva stadstrafiken och möjligheterna till en ljusare framtid i S:t Eriks årsbok.

2014

Framtidens stadstransporter, ansökan till VINNOVA. Huvudsökande Anna Kramers

Nu finns chansen att riva upp beslutet om Förbifarten, DN Debatt den 16 september, tillsammans med elva andra forskare.

Elbilar och förnybara bränslen räcker inte, DN Debatt slutreplik den 22 september, tillsammans med tio andra forskare.

Den nya regeringen måste utreda Förbifarten på nytt, Dagens Industri den 23 september.

Stockholm, århundradets trafikhuvudstad? i Samhällsbyggaren.

2015

Här finns den lediga kapaciteten i storstadstrafiken KTH-rapport, på uppdrag av Trafikverket.

Så kan köerna försvinna – utan dyra vägbyggen, DN Debatt den 12 april. Tillsammans med Anna Kramers.

Låt oss slippa vänta 35 år på nya förslag, DN Debatt slutreplik den 20 april. Tillsammans med Anna Kramers.

Smarta tjänster får proppen att lossna i trafiken, reportage i Ny Teknik den 20 maj.

Digital teknik banar väg för miljövänligare storstäder, reportage i Trafik & miljö, Gröna Bilister. Bilaga till Dagens Industri, maj månad.

Stadstrafiken i en ny tidsålder, ansökan till VINNOVA, huvudsökande Anna Kramers.

Digital teknik – blind fläck för Trafikverket Ny Teknik den 31 augusti. Tillsammans med Karolina Isaksson.

Gör Stockholm till det tjugoförsta århundradets trafikhuvudstad. Remissvar på Framkomlighetsprogram. Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt, den 31 augusti. Tillsammans med Karolina Isaksson.

Det behövs ett nytt sätt att tänka om trafik Ny Teknik den 11 september. Tillsammans med Karolina Isaksson.

An Integrated Information and Payment Platform for urban transport. KTH-rapport, något reviderad och översatt version av Så kan informationssamhällets landvinningar lösa stadstrafikens problem från 2012.

Infrastrukturkommissionen förbiser digitaliseringens möjligheter DN Debatt, replik den 2 november.

Sverige kan göra unik omställning av trafiken Ny Teknik den 14 december.

Biltillverkare bör vara öppna kring utsläppen, SvD Näringsliv den 17 december. Tillsammans med fyra andra forskare.

2016

En storstadstrafik utan köer och trängsel. Film releasad den 13 januari.

Föredrag [uppräkning med länkar till vissa texter]

Utkast [uppräkning med länk till vissa texter]